Att Skapa En Mental Störning

från boken Rethinking Depression

Först så väljer vi några mänskliga upplevelser som dom flesta finner obehagliga. Vad sägs som tråkighet? Dom flesta finner tråkighet obehagligt. Så vi byter ut ordet obehagligt med ordet patologiskt. Gör inte den enkla bytningen att det redan känns som en sjukdom? Patologisk tråkighet!

Nästa steg är att döpa våran sjukdom. Vad sägs som "interest deficit disorder" (IDD) eller "motivation deficit disorder" (MDD). Det första betyder "brist på intresse störning" och det andra "brist på motivation störning".

Ännu bättre; vi använder ett ord från latin istället för uttråkighet. Movere är latin för "motivation". Så vad sägs som "dysmoveria"? Alltså brist på motivation. Genom att vi gett våran störning ett namn, så har vi praktiskt taget skapat den. När du öppnar dörren till en ny mental sjukdom, så kommer miljoner människor att rusa genom den dörren, som om dom väntat hela livet på att kunna få göra det. Plötsligt så är dom inte längre ledsna eller oroliga eller uttråkade - dom är drabbade av något.

Våran sjukdom är döpt: dysmoveria. Det låter kanske lite konstigt nu, men det kommer den ej göra när miljoner människor börjar använda ordet och pratar om deras störning. "Jag tar Moveritol mot min dysmoveria, det fungerar underbart!"

Den nästa saken vi behöver är en symptom-bild. Vad ser det ut som och hur känns det när du har tråkigt?

En uttåkad person upplever förmodligen några av de följande:

1. brist på intresse av saker

2. apati

3. pessimism

4. känslor av att man ej är deltagande i livet eller med andra eller i aktiviteter

5. svårighet att koncentrera sig

6. brist på energi

7. trötthet

8. för mycket eller för lite sovande

Hur många av dessa symptomer måste finnas för att vi ska kunna diagnosera någon med dysmoveria?

Om vi har ett in intresse av att skapa psykiska sjukdomar, så vill vi att så många människor som möjligt möter diagnoskriterierna så vi får många patienter och många köpare av Moveritol. Vi vill därför göra så att endast ett fåtal av symptomerna behövs - säg fem. Vi fortsätter plocka nummer från ingenstans och säger att dessa fem symptomer måste ha funnits i minst två veckor. Fem symptomer, två veckor - låter bra.

Vi gör också detta böjbart och ej så strikt. Om bara fyra av symptomerna finns och om dom bara funnits i 12 dagar, så duger det. Äh, om den "huvudsakliga" sympomen finns - känslor av tråkighet - så räcker det! Vi låter det vara upp till psykiatrikerna att själva bedömma.

Officiellt så behöver du ha fem symptomer och ha haft dom i två veckor. Vi ger ingen logisk grund för dessa nummer, eftersom ingen grund behövs när man skapar en ny psykisk sjukdom. Inte heller kan någon logisk grund tänkas. Inofficiellt, allt du behöver göra är att säga att du är uttråkad - och det är det enda vi behöver!

Det nästa steget, om vi gjorde detta "på riktigt", så skulle vi samla ihop en grupp med doktorer - en del psykiatriker, psykologer, terapeuter, och socialarbetare - och vi skulle då fråga dom; "Har era kunder eller patienter berättat dessa symptomer?" "Ja!" skulle alla säga tillsammans. "Vi har ser detta hela tiden!" "Underbart!" skulle vi svara. "Vi har nu en riktig störning!"

Nästa steg så skulle vi arbeta på att skilja dysmoveria från till exempel "depression", vilket dysmoveria liknar ganska mycket i dens symptom-bild. Hur kan vi veta vilket som är vilket? Naturligtvis så skulle vi gå efter vad patienterna berättar själva. Om den huvudsakliga diagnoskriterien är att du är ledsen, då blir det Depression, och om du säger du är uttråkad, då blir det Dysmoveria. Så enkelt!

Nästa steg; hur ska vi behandla dysmoveria? Med en kombination av behandlingar, vilket resulterar i att alla läkare får en patient. Det som din läkarlicens tillåter dig att göra, säger vi fungerar. Läkare som inte får skriva ut mediciner, så som terapeuter, och socialarbetare, dom kommer tillåtas att "prata bort" dysmoverian. Läkare som får skriva ut medicin, så som psykiatriker, kommer tillåtas att skriva ut.

Så klart, vi sätter också läkemedelsföretagen till arbete på att skapa en drog som kan reducera eller ta bort symptomerna av dysmoveria. Detta är enklare än det låter, eftersom det inte finns någon egentlig sjukdom att behandla. Om du hade en tumör, så skulle du behandla tumören och inte bara behandla symptomerna av att den fanns. Här så behandlar vi bara symptomerna, eftersom det inte finns någonting underliggande än tråkighet. Läkemedelsföretagen kan genast börja, eftersom vårat mål är väldigt enkelt; att reducera och dölja vissa symptomer.

Som en extra sak, om vi råkar ha några neurologer, så låter vi dom undersöka hjärnan och röntga den. Och gissa? Dom skulle upptäcka att hjärnan ser annorlunda ut när du har dysmoveria! Wow. När du har tråkigt, din hjärna är då mindre aktiv, än när du är upprymd och glad. Denna sorts observering är spännande för människor och låter väldigt vetenskapligt. Det är egentligen totalt meningslöst, men människor tar detta som att det betyder något. Detta är nu en till sak vi kan använda för att stärka existensen av våran sjukdom, så ingen ifrågasätter den.

Naturligtvis, när man hittar på en mental sjukdom, så hjälper det att vara i en position av makt och aukoritet. Att vara en psykiatriker eller ha någon koppling till läkemedelsföretag är också bra. Men, egentligen, så kan vem som helst göra det. Bara skriv en bok där du säger att sjukdomen existerar, publicera boken, och sen väntar du och ser hur lång tid det tar innan folk säger dom lider av sjukdomen.

Om vi följer dessa enkla steg, så kan vi förvandla vilken obehaglig mänsklig upplevelse som helst till en mental störning. Försök själv med avund (invidia), raseri (furorism), ensamhet (infrequentia), och misstro (dubitarism).

Sover du mer än vanligt? Ej intresserad av vad som händer runt om dig? Apatisk? Uttråkad? Dom symptomerna beskriver perfekt en tonåring på en två veckor semester med hennes föräldrar! Men nu har vi ett namn för det: dysmoveria. Är det inte trevligt att snart kommer du kunna ge en drog till din dotter så att hon är mer trivsam och eftergiven när hon följer med dig på semester?

Du vet nog hur det fungerar nu. Allt du behöver göra är att ge oönskade upplevelser ett sjukdoms-låtande namn, och beskriva vad symptomerna är, så har du skapat en "mental störning".